Återigen tack till alla er som hört av er med kommentarer och meddelanden. Till dig som hittat denna blogg för första gången vill jag gärna rekommendera att ni läser den baklänges, det vill säga de äldsta inläggen först.
Ingenting har förändrats sedan för ett år sedan. Ändå är hela världen upp och ned. Jag är inte längre känslomässigt otrogen på samma sätt mot min sambo. Jag har fortfarande inte sagt något om otroheten men vi har pratat om att flytta isär. Ingen av oss känner oss längre emotionellt bundna till varandra utan vi delar bostad för barnens skull. Däremot har något skiftat inom mig. Varje gång jag går hem känner jag mig otrogen mot den jag har en affär ihop med. Jag förstår inte hur den jag är otrogen med står ut med situationen och hur det fungerat under dessa år. Jag är bara så oändligt tacksam och skäms för att jag inte kan erbjuda något bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
hittat din blogg nu när jag skulle hitta en bild till min blogg. jag har själv blivit betrogen.. ska bli intressant att läsa ur en annans synvinkel då jag egentligen inte kan förstå hur man kan göra något så hemskt!
hoppas du vill lämna en kommentar i min blogg!
hej du intressant blogg måste jag säga,jag har själv varait otrogen och visst det gör inte lika ont då man själv är otorgen men när ens partner är det svider det som fan....nu är jag där,jag trodde aldrig att det skull ehänd amig....det är så att jag ha träffat en kille i ettt halv år nu ,vi var aldrig tillsammans men vi träffades...inte så ofta dock...och sista 2 månaderan var inge bra så jag var ju beredd på ngt dåligt men jag tog han för givet o så kom det han erkände att hanhade haft sex med 2 tjejer och dejtat en annan undertiden...och det sved som bara den...det fick mig att inse hur dålig jag hade vart mot honom,men det som gjord emest ont vara att han inte ens ville ge d en schans han bad om ursäkt och skämdes men han ville inte ha en chans till,han ville släppa "oss" och gå vidare ...det gjorde så ont...så jag misstänker att han nu vill kansk eförörk amed denna nya tjeje som han har dejtat...vad tror du? belev ett lång inlägg
=)
sedan ditt beteende tänke rjag på,vi kvinnor vågar inte erkänna att vi är otrogna ...aldrig...jag trodde förr av egna erfarenheter att man undvek saniingen just pga man inte ville förlora sin partner ...men nu har jag kommit fram till att det inte behöver vara så..det har inget med vad man känne rtrro jag ,handlar kansk eemr om hur man är som person...sedan har du ju barn så jag förstår dig men samtidigt plågar du ju dig själv genom att lev aett dubbel liv...det blir en vana senare i nästa förhålland... i mitt fall har det varit så...att jag oftats träffar 2 samtidigt o så mår jag skit o sen tar det slut me båda just pga man inte är 100% närvarande med båda....
Jag hoppade i säng med min väns man. Nu i efterhand kan jag inte fatta att det hände. Hon avslöjade dessutom det hela.
Jag kan inte säga att deras liv blivit ett helvete, för på många sätt var deras relation redan slut. Men visst har det blivit mycket värre. Jag har pratat med honom ett par gånger och han säger att han måste ta sig ur det för han är rädd för henne. Men deras liv är ihopsmälta ekonomiskt och på andra sätt så lätt blir det inte. Hon har inte kontaktat mig och jag vågar inte prata med henne heller.
Jag känner igen detta med att vara det usla kräket. Okej. Jag har mått väldigt dåligt över det, vilket jag förtjänar. Men sen då. Jag måste ändå vakna på morgonen, äta, diska, sköta mitt jobb. Ibland när jag är med vänner som inte vet tänker jag undrar vad de skulle tycka om mig, om de visste. Det är som om detta jag oförklarligen gjort har störtat hela min självbild. Att jag kunde vara en sån, som svek så. Som jag aldrig svikit. Men kanske betyder detta just att jag faktiskt inte är en sån. För jag klarar det ju uppenbarligen inte.
hej, finns du än?
jag vill chatta med dig...
hej gav typ upp för de hade gått så lång tid emellan =) v akul att du svarade...hopaps du ser detta snart =)
inte de bästa direkt att vara men vännens man men man är väl bara mänsklig o gör misstag, vi skyller på det..men sen att man är otrogen har en betydelse med...du näner att deras förhållande redan var slut för länge sen så menar de säger rätt mycket de med, ni var ju två om de men tror en väns svek gör mest ont.
när d evär är nytt vill man slå sig själv men saningen är den att man inte kan få ngt ogjort.. de viktiga är att du inte gör om det, vilket jag hopppas att du lärt dig ngt utav=)
hur mår du nuhur har de gått med allt? själv är mitt onda mänster fortfarande oavbrutet. jag har gått vidare me den killen jag skrev om i sista inlägget. har träffat andra o varit Otrogen. jag e aldrig ihop me dem jag dejtar men de tror oftats att vi komme rbli det. jag vet inte men hamnar alltid i den situationen , o de sjuka e att jag aldrig lovar ngt. o jag känenr mig så dålig varje gång. man behöver nog en stark partner som kan hålla en på marken elle rvad de heter... så här kan man inte ha det. har du vart otrogen tidirae? har läst massa beköer om sådant liknande o barndomen är jätte viktig. jag har är exakt som min pappa, oförutsägbar. han var aldrig närvarande vilket jag aldrig är heller i min arelationer. de rätt läskigt...
mkt jag skrev igen men hoppas vi kan prata mer =) ha de bäst =)
Vad hände sedan? Hur ser livet ut nu?
Jag läste din blogg för länge sen när jag satt i en väldigt knivig situation..
Det kanske inte är aktuellt längre, men om du är nyfiken så skriver vi om alternativ till otrohet. Vi har själva varit otrogna/haft otrogna killar i tidigare förhållanden men har i våra nuvarande förhållanden lyckats lösa det på ett sätt som gör att vi slipper smyga men ändå får ha sex när vi vill, med vem vi vill (inkl våra pojkvänner).
www.polygamera.nu
jag blev bedragen av mitt ex på sidan som jag länkar till här =(
Hej,
Jag hittade din blogg och skulle vilja veta hur det har gått. Men din blogg kanske är nerlagd?
Läser i inledningen "delar bostad för barnens skull"? Blir lite trött då jag hör den frasen.
"För barnens skull"- En paradigm! Som det skulle vara en självklarhet att man bor i hop för att barnen inte ska ta skada, en självklarhet att man inte kan leva och bo utan den andra föräldern. På detta måste jag fråga om barnen tar skada av att bägge biologiska föräldrarna inte bor ihop? Är detta en vetenskapligt psykosocialt faktum?- Eller kan det vara en socialt konstruerad självklarhet.
Eller kan det vara en ursäkt för andra orsaker för att inte helt gå ifrån den andra biologiska föräldern?
Det kanske finns en orsak varför människor är otrogna? Det är kanske vanligare än vad vi tror?
Jag lägger ingen värdering i det, men inser att det är så skamligt för så många. Jag förstår orsakerna till att vara otrogen och tycker att det är ganska mänskliga egenskaper.
Men "för barnens skull"? Nä!- Den delen köper jag inte.
Hej, skulle gärna vilja prata om att vara den andra. Jag har varit det i elva!! år och mår skit riktigt. Detta är en väldigt lång historia...vet ej var jag ska börja..skulle vilja hitta personer som varit i min sits att prata med...Hitta denna blogg men vet ej om den är aktuell..
Är du kvar??
The world's first Sex Dating site- http://sdxsu.com
Skicka en kommentar