Otrohet hos andra

Jag hamnade i en konstig situation när jag efter moget övervägande bad att få prata med en kompis till min sambo och mig om vad som händer. Vi träffades på stan för att äta ihop och när vi satt oss ned på restaurangen så erkände jag utan omskrivningar att jag är otrogen mot min sambo. Den väntade reaktionen av förfäran, avsky och en rejäl utskällning uteblev. Istället tittade min vän på mig och frågade hur jag mådde. Sedan så fick jag reda på att min kompis varit otrogen mot sin sambo under en längre tid. Jag visste inte hur jag skulle reagera.

En utskällning hade märkligt nog varit bättre än sympati.

Därför blev jag inte mindre chockad när jag satt och pratade med några av mina kollegor några veckor senare. Jag hade sovit på soffan de senaste nätterna eftersom jag haft hosta. I ett försök att vara rolig sa jag att det berodde på att min älskare varit hemma hos oss. En av mina kollegor skrattade och sa att hon aldrig vågat ta hem sin älskare medan hennes man var hemma. Vi skrattade glatt år skämtet. Lite senare erkände hon att det inte var ett skämt, men att det var 30 år sedan så det var preskriberat.

Ju mer jag pratar med andra om otrohet så upptäcker jag att flera har varit otrogna och inte alltid skäms för att prata öppet om det.

Andra bloggar om: otrogen, otrohet

Otrohetens medspelare

Har med stort intresse följt diskussionerna på några andra bloggar om vilken ansvar den som jag är otrogen med har. En bloggare som blivit bedragen anser att det är den kvinna som hennes man varit otrogen med som bär det största ansvaret. När jag läser det kan jag inte låta bli att tycka att hon ljuger för sig själv. Troligtvis för att försöka rädda sitt eget förhållande känslomässigt. Det skulle göra för ont att behöva erkänna att den hon lever med har skulden till otroheten. Han måste vara helt eller delvis utan skuld för att hon ska orka satsa på förhållandet igen och gå vidare.

Den som jag är otrogen med. (Låt mig för enkelhetens skulle hitta på ett namn på personen - Alex - ett bra och könsneutralt namn.) Alex är full medveten om att jag lever i ett förhållande och har barn. Alex är också medveten om att jag stundvis ljuger hemma för att min sambo inte ska veta om att vi träffas. Det finns ingenting i mina diskussioner med Alex som är lögner utan jag svarar på alla frågor sanningsenligt. Däremot försöker jag oftast låta bli att berätta för Alex om mitt liv med min sambo. Delvis för att inte lämna ut min sambo och delvis för att jag inte vill att mina problem ska bli Alex problem.

Har då Alex någon skuld i att jag är otrogen? För mig är svaret glasklart nej. Jag anser att Alex inte bär något ansvar för min otrohet. De som tror att deras pojkvänner eller flickvänner blir förförda och förledda mot sin vilja ljuger för sig själv. Alkohol kan göra att vissa spärrar släpper men jag tror inte att det får oss att göra saker som är mot vår inre övertygelse. Alkohol kan få våra moraliska skrupler att försvinna men att beskylla den andra kvinnan eller mannen att förstöra förhållandet är självbedrägeri.


Andra bloggar om: otrogen, otrohet

Otrohet utan återvändo

Hur kan jag låta bli att vara otrogen? Den jag är otrogen med är i mina tankar när jag vaknar, när jag arbetar och när jag kommer hem och ska sova. Varje vaket ögonblick dygnet runt. Jag är inte längre äldre eller mognare än en nyförälskad tonåring som klottrar sin älskades namn längst bak i matteboken.

Inte heller kan jag bara resa mig och gå från hem och barn.

Jag tycker inte synd om mig själv och vill inte att någon annan ska göra det heller. Jag har försatt mig själv i denna situation och det är upp till mig att reda ut situationen. Ingen annan kan göra det åt mig.

Trots allt känner jag att det inte finns någon återvändo. Jag lever i min privata skärseld där värmen från den jag är otrogen med blandas med smärtan jag orsakar den jag bor ihop med.

Andra bloggar om: otrogen, otrohet

Otrohet på grund av dålig sex

Otrohet är för mig en fråga om bekräftelse. Inte sexuell njutning som många tror. Det finns säkert många som är otrogna för att de känner att deras sexliv stagnerat. Tillfälliga ligg som är bortglömda nästa dag. Jag kan inte identifiera mig själv i den situationen.


Som exempel kan jag berätta att jag och den jag är otrogen med har haft sämre sex än jag har haft med min sambo. Så handlade det enbart om sex skulle jag ha avslutat denna affär för länge sedan. Men jag har hellre har dålig sex med min älskare än bra sex med min sambo.

Där försvann, i alla fall i min värld, det största myten att det skulle handla enbart om sex när någon är otrogen. För mig handlar det istället om att bli sedd och bekräftad. Det kanske gör otroheten så mycket större. Det är inte en sexuell otrohet utan en känslomässig.

Andra bloggar om: otrogen, otrohet

Otrohet i det tysta

Jag har valt inte blogga om otrohet under ett halvår. Tyvärr inte på grund av jag gjort slut på min "affär". Jag skriver tyvärr för att på många sätt önskar jag att det hade tagit slut och jag kunde gå tillbaka till att vara den hederliga människa jag anser att jag i grund och botten är. Istället har vi fortsatts att träffas.

Jag hatar mig själv för att jag ljuger och bedrar den jag bor ihop med. Men mitt problem är fortfarande att jag känner ansvar för att mina barn ska få växa upp med båda sina föräldrar i en trygg hemmamiljö samtidigt som mina känslor för den jag är otrogen med snarare har förstärkts de senaste månaderna än mattats.

Andra bloggar om: otrogen, otrohet